Innan detta var vi och kollade vikt och tog PKU-test. Sköterskan gav Elias sockervatten i en spruta i munnen medan han sög på Johans lillfinger och sen stack hon en lång nål i skallen på honom. Sade Johan. Själv tittade jag åt andra hållet och hörde min bebis vrålskrika. Men han tystnade med lite mera sockervatten och då vägde hon honom och som jag trott har hans idoga bröstsugande gett resultat, han har bara gått ned 40 gram från sin födelsevikt. En väldigt fin bebis, tyckte sköterskan, och vi höll förstås med.
Efter hörselkollen, som han klarade utan anmärkning, åkte vi tillbaka in till stan och åt en sen och dålig lunch på hemvägen. Sen stoppade jag in på Lindex och Åhléns för att se om jag kunde hitta några bylsiga tröjor i storlek Large, för jag har absolut ingenting att sätta på mig. Men det var tyvärr en alltför deprimerande upplevelse som jag bestämde mig att vänta några veckor med. Nu hem och pusta ut lite och mata lillen, innan de stora kommer hem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar