Inte vackra, men goda...
Nadia hade som sagt lite feber men verkade inte ha ont i nacken längre. Hon var dock väldigt bestämd på att hon ville gå till doktorn och jag kunde ju inte låta bli att tänka att om jag inte gör det så kommer det säkert att vara så att jag borde ha gått... Och jag var ju ändå hemma och husläkaren är fem minuter bort så jag hade ingen riktig ursäkt. Vi klädde på oss och gick dit, kom när det var fem minuter kvar på den öppna mottagningstiden och det visade sig vara ett genidrag för vi var in och ut på tio minuter, inklusive väntetid. Läkaren verkade tycka att jag var lite hönsig, det var förstås ingen hjärnhinneinflammation utan bara en liten infektion i kroppen eftersom hon var röd i halsen, och sånt kan ju göra att man får ont lite här och där. Men då behöver vi inte tänka mer på det och idag är hon på dagis igen.
Vi åkte till Kungsholmen och kollade på plastlådor som inte var något bra, och sen hem och åt fläskpannkaka och Nadia kollade på film på datorn och jag kollade på Project Runway på tvn och slumrade lite trots dubbla ljudkällor. Sen ville Nadia pyssla och byggde ett hus av en skokartong och höll på och fixa möbler och klippdockor till det hur länge som helst. Hon är verkligen en kreativ själ det barnet, hon har en outsinlig källa av idéer.
Sen gick vi och hämtade Olivia som skulle på Bollgympa och vi lekte lite på gården vid dagis innan det var dags att gå och möta Johan som skulle ta med henne dit. Han var också lite hängig och förkyld och min förkylning blommar ju vidare så vi var två ganska klena föräldrar på kvällskvisten.
Fina Olivia - till dagen klädd i Nadias pyjamaströja. Vad är grejen med att vilja ha pyjamasar som kläder?!
Dagens planer är bara en lunch tillsammans med Rosie, ganska lagom men jag kan inte riktigt låta bli att känna mig lite rastlös och att jag borde uträtta någonting. Men just nu sitter jag i vår allt trasigare soffa (kom igen nu Mio och leverera!) och kollar på morgonnyheterna och snörvlar så det kanske får räcka så...
Dagens planer är bara en lunch tillsammans med Rosie, ganska lagom men jag kan inte riktigt låta bli att känna mig lite rastlös och att jag borde uträtta någonting. Men just nu sitter jag i vår allt trasigare soffa (kom igen nu Mio och leverera!) och kollar på morgonnyheterna och snörvlar så det kanske får räcka så...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar