Så var det klart...

Ja, iallfall den första och enklaste delen, att köpa lägenhet. Igår var vi hos den flotta mäklaren på Strandvägen och signade och nu äger vi alltså (eller nästan iallafall) en lägenhet med 50% mer utrymme än denna. Nu till nästa och det stora och arbetskrävande momentet, att sälja vår egen lägenhet. Jag har svårt att sova på nätterna för att jag tänker på hur vi ska inreda den nya (där finns just nu inte ens en krok att hänga en jacka på...) och hur mycket vi behöver röja i vår nuvarande lägenhet. Spänning över det nya blandas med nostalgi över att lämna det gamla; lägenheten där vi byggde vår familj, där våra barn tog sina första steg och sade sina första ord... Men som vi nu tveklöst vuxit ur.

Idag bakar jag frukostbullar. Det stod plötsligt så klart för mig att det nog är sista gången jag bakar på ett tag, från och med nu kommer all ledig tid att behöva ägnas åt röjande och packande. Vill försöka sälja vår lägenhet så snabbt som möjligt, mest för att kunna släppa den oron. Vi ska försöka leja bort barnen nästa helg för att få så mycket som möjligt uträttat då.


Igår hade vi passande nog barnvakt; Mimi och Dylan hämtade två överlyckliga barn på dagis och tog sen hand om dem på kvällen. Så efter kontraktskrivandet gick vi till Hotell Diplomat och beställde in varsitt glas champagne. Man måste ju fira också, inte bara känna oro! Vi satte oss på den soliga uteserveringen och pratade om framtiden och kände oss lite glada. Men efter en liten stund började det droppa på våra yttre armar och snart ösregnade det. Vi tittade lite oroligt på varandra och tänkte samma tanke; måtte inte detta vara ett dåligt omen!

Så drack vi ur våra glas och gick och åt Steak Frites på nya bistron vid Rigoletto för att sen titta på nya Batman-filmen. Och sen tänkte jag inte lägenhet på 2 timmar och 40 minuter... Men inatt kom tankarna tillbaka och just nu ockuperar de varje millimeter av min hjärna. Jag är alldeles för bra på att oroa mig!


- Posted using BlogPress from my iPhone