Liten ska bli stor

Det är inte lätt att ta kliven ur småbarnsvärlden, varken för barn eller föräldrar, och i synnerhet inte när man är yngst av tre... Elias har varit otroligt mycket senare på i princip allt än sina storasystrar och vi har mest tänkt att det inte är någon idé att vare sig jämföra eller stressa. Men både Johan och jag känner alltmer att vi är såå klara med alla bebissaker, trötta som satan på att byta bajsblöjor, göra välling, leta nappar och framförallt tjata om nappen... Blöjstopp är ju svårast att tvinga fram men nu är Elias utan blöja både dag och även natt sedan ett par veckor, men det här med att bajsa i pottan/toan fixar han inte alls. Så fort han blir bajsnödig får han halvt panik och vill ha blöja. Vi har försökt truga och muta  med allt man kan tänka sig, men det går bara inte. Så vi har pausat det där med bajsandet ett tag i hopp att det ska komma av sig själv. 

Under tiden har vi iallafall hunnit tröttna på nappen och att han blir alltmer nappig och det finns något väldigt motbjudande över stora barn med napp tycker jag... Mindes att det gick ganska lätt för både Nadia och Olivia att sluta med nappen, så idag gav vi oss på det. Vi hade tänkt åka till Skansen och göra det ordentligt, men varken hann eller orkade så vi körde bara ett byte med en bil vi köpte på loppis under dagen och sa att nu ska nappen åka till kattungarna. Det gick jättebra hela dagen, fram till kvällen. Nu har han haft världens utbrott och skrikit efter natten, legat och tagit sig på munnen och fått två flaskor välling (det blir nästa grej..), innan han utmattad slocknade halv tio. Och då hade han ändå inte sovit på dagen och var jättetrött redan klockan sju. 

Jag ser inte fram emot natten, för jag kan nog redan garantera att det kommer att bli mycket jobbigare denna gång, än med de andra barnen.  Det är som att alla vanor sitter mycket hårdare för Elias än andra barn. Som när vi bytte från spjälsäng till juniorsäng för nästan exakt ett år sedan, och han knappt sov på flera veckor... Hoppas verkligen att det inte blir lika illa denna gång, utan att han tvärtom kan bli lite gladare när han inte måste gnälla om nappen hela tiden...