Efter helgen

Ibland drömmer jag om helger som man disponerar själv, som mer inkluderar njutning än en massa måsten. Helger som innebär sovmorgon, långfrukost, långpromenad, en spontan eftermiddagsbio. Det känns som en ouppnåelig idyll bara jag skriver de få orden här, lika avlägset som ett halvår på Mairitius eller en språkresa till södra Frankrike. För även om vi får in trevliga moment på helgerna, och även om det ju är skönt bara att vara ledig, så inkluderar ju hundra procent av alla helger: tvätt, städning, middagsplanering, storhandling, matlagning (dubbelt så mycket som på vardagarna för det mesta), köksröjning, kylskåpsrensning, klädvikning, städtjat, leksaksplock etcetera etcetera. När man tänker på det så känns livet ganska lamt och vardagen bara oändlig. Småbarnsåren, det är tufft alltså. Jag gratulerar ibland mentalt alla oss vardagshjältar att vi orkar torka en näsa till, orkar plocka ur ännu en jäkla diskmaskin. Och göra det med ganska glada miner, bara traska på ännu en vecka, ännu ett år.

Herregud, så gnällig jag känner mig bara jag skriver detta... För det mesta snurrar ju allt på rätt bra ändå, om än i högt tempo och jag älskar ju min fina familj och familjelivet och skulle inte vilja ha det på något annat sätt, men det är klart att allt det där jag skrev i början känns som en lycklig utopi... Men hade jag tid till långpromenader och fikamarathon vet jag ju att jag skulle sitta där och blicka avundsjukt på alla som fikade med söta barn och kasta trånande blickar på deras högar av geggiga servetter..

Idag är så ännu en helg till ända och även denna inkluderade allt ovan (ej långfrukost och det, utan listan med måsten...) men också en mysig middag hos familjen Back, och brunch hos pappa. Idag är jag dock inte på jobbet, utan hemma och vabbar en liten hostig Elias. Man inser när man väl är hemma vilken tur vi haft med hans hälsa, för jag tror jag kan räkna tillfällena vi vabbat med honom på ena handen.. Men nu har han fått överta systrarnas hosta och inatt låg han med riktigt jobbiga hostattacker och hostade mig rätt i ansiktet och jag fick INTE vända mig om...

Hostig men pigg. Efter fyra vändor av senaste favoriten Lilla Anna, kör vi ett Youtube-race på paddan. 

Hoppas att jag inte blir smittad nu, åker till Åre med jobbet på torsdag och det vore ju lite extra tråkigt att bli sjuk då. Har lite ångest inför den resan, inte åkt skidor på tio år och egentligen mer sugen på att bara vara hemma, men man får väl utmana sig själv ibland...