Matvrak

Och denna gång pratar jag inte om mig själv, utan om Elias. Han måste ha någon liten tillväxtfas för plötsligt äter han hur mycket som helst. De små burkarna jag brukar göra i ordning och frysa räcker plötsligt inte till och jag måste nog börja göra större portioner. Vi verkar ha turen att fått ännu ett barn som äter allt (men det kan ju ändras förstås), hittills har han inte ratat någonting utan äter allt från gröt till laxgryta, kycklingpasta och köttfärssås och spaghetti. Han gapar glatt vad man än ställer fram. Jag brukar laga samtidigt som jag gör till oss men ta undan och mixa innan jag tillsätter salt och buljong. Och så lite grädde och smör i för att underhålla de små härliga lårvalkarna. 

Mellan målen äter han gärna mackor, makaroner, banan, smärgåsrån, smoothies i tub och vill ha av allt som vi andra äter. Hoppas att detta håller i sig, för tittar jag på de stora två så kan de ju visserligen vara kinkiga med grönsaker och vissa "konstiga" rätter, men smakar ALLTID och har ett grundintresse för mat. Kul! 

Han tuggade glatt i sig bitar av pizzan vi åt igår... På mattan. Kanske inte min mest genomtänkta matstund. 

Med risk att utmana ödet, måste jag också känna mig lite nöjd över våra läggningsrutiner. Att ta fighten gällande nattamningen och inte erbjuda mat nattetid, samt att låta barnen somna själva, är nog den bästa investeringen vi gjort i uppfostran av våra barn. Nadia och Olivia somnar ju själva oftast utan pip och sover hela nätter i egna sängar sedan flera år. Inatt sov Elias hela natten igen (han gör det nästan varje natt nu, snäääääääälla låt det fortsätta!) och vaknade pigg och glad i sin säng klockan 06:15. Lite tidigt för en söndagsmorgon kan ju folk utan morgonpigga barn tycka, men det är bättre än 04:45 som var tiden morgonen innan. 

Igår tillbringade vi dagen med min göteborgskompis Linda och hennes söta lilla Maksim som var så gullig och fin med Elias. Tur, eftersom han själv snart ska bli storebror!