Äntligen!

Äntligen skedde det! Igår började Elias plötsligt le ordentligt och det var som att han vaknat till ordentligt och vi fick verkligen kontakt! Och jag hade glömt den där underbara känslan när ens barn tittar på en med en djup blick som säger att man är det bästa i världen och fyrar av små gurglande skratt. Helt fantastiskt! Även idag tittar han oavbrutet på mig och ler sina fina leenden som värmer hela min kropp och får mig att glömma att jag är lite trött...

Smile!

You lookin' at me?!

Gårdagen var Halloween, en högtid som plötsligt verkar fått enormt fotfäste här i Sverige, iallafall bland barnfamiljer. Nadia och Olivia ville vara prinsessor, men jag lyckades iallafall få dem till vampyrprinsessor, på dagis Halloweenfest. Så jag ansiktsmålade dem på morgonen men kläderna hade de med sig i påse, eftersom festen skulle vara på eftermiddagen. Själv ägnade jag dagen åt lunch med en tidigare kollega, handling och tvätt. På kvällen körde jag ett spinningpass tillsammans med Sofia och Karin, sååå skönt att vara igång igen! Ända tills jag skulle ta min härliga dusch hemma och det bara fanns kallvatten! Burrrr... Blev en snabb avspolning...

Spooooky!

Undra på att det är trångt i sängen på nätterna med det armspannet... Och han vill mycket hellre sova hos oss än i sin egen säng...

Idag hade vi vår första riktiga, vanliga fredag, och faktiskt var det rätt skönt att slippa vardagsbestyren. Iallafall tills Nadia bröt ihop över sitt hår (snälla, låt det inte börja igen...) och vi kom iväg en timme senare än jag tänkt. Men först kom en liten Spiderman (grannkillen Rufus) och ringde på och barnen lekte medan Hanna och jag drack kaffe.

Möte med Spiderman på väg hem från dagis igår

Sen kom vi äntligen iväg till andra Hanna och Astrid och Axel och hängde där tills vi fick för oss att gå ut och det visade sig att det ösregnade. Så det blev en kort tur i Västermalmsgallerian istället för parken och sen hem och kolla på film och nu väntar vi in pappan och fredagsmyset..