Olivia 6 månader

I torsdags fyllde Olivia ett halvår och det är svårt att inte häpna över hur snabbt dessa sex månader gått. Hur vi gått från vad som i efterhand känns som ett stillsamt liv med ett barn (men som förmodligen inte var det) till detta ändå trevliga vardagskaos med full rulle jämt. Olivia har som barn ju blir, blivit en väldigt självklar del av vår familj och det är nästan svårt att föreställa sig livet innan henne. Nadia kan inte minnas mycket annat än livet som storasyster och jag måste ändå säga att trots att hon ju reagerat på alla möjliga sätt, har hon alltid varit så fantastiskt gullig mot sin lillasyster, ända från början och även nu. Hon kramas, pussas, busar och blir alltid glad över att se sin "Lia".

Olivia själv är en fortsatt lugn och glad tjej, om än lite jobbig på nätterna just nu. Hon vaknar ofta och vill amma, på BVC sade de att det är vanligt med andra barnet, de tar liksom den egentid med mamma som de får.. Vi måste nog ta tag i det snart, lite på samma sätt som vi gjorde med Nadia. Återkommer till det. Vi försöker styra om henne mot att mer äta på dagarna, jag börjar ju jobba om bara tre månader och behöver börja trappa ned på amningen. Nu äter hon en liten lunch och så välling på kvällen. Men hon vaknar lika ofta för det. Och mamman börjar känna sig lite trött efter nätter med vaknande varje timme. Men man klarar mer än man tror.

Olivia känns som en härlig liten karaktär. Även om hon ofta "bara hänger med", verkar hon oftast rätt förnöjd och hon ligger oftast och försöker krypa och pratar högt med dadadadaaaaah.

Den stora skillnaden denna gång är nog att jag inte har någon spädisnostalgi som jag hade med Nadia. När hon var bara två månader kunde jag titta på foton av henne som pyttebebis och undra vart tiden tagit vägen. Nu känner jag snarare att jag vill att den ska gå fort, att jag längtar tills saker ska bli lite enklare. Det känns inte alltid helt schysst mot Olivia att känna så, men jag tycker ändå att jag njuter av min lilla flicka och av att vara andragångsmamma.

Ett par nostalgibilder:


Jag bjussar på denna hemska bild. Olivia är tre veckor gammal och vi är ute på Ljusterö över påsk. Jag har munsår, är jättetrött, har sprängfyllda jätteboobiesar som läcker och amningskupor som sticker upp. Det här var också när Olivia började hosta och fick sin läskiga RS. Den tiden känns nästan overklig nu, så konstigt det var att bli mamma andra gången...

Syskonkärlek redan från början. En mysig morgon i pyjamas. Vi var livrädda för att Nadia skulle göra Olivia illa och visst kan hennes ömhetsbetygelser ta sig lite vilda uttryck ibland. Men inget värmer en förälders hjärta som att se sina barn älska varandra.

.