"När jag blir stor..."

Nadia funderar just nu väldigt mycket på dels när hon var liten - hon älskar att höra historier om vad hon sade och gjorde - och sen är det mycket fokus på när hon blir stor. När hon blir stor ska hon göra allt det jag gör - dricka kaffe, sminka sig, ha svarta strumpbyxor osv osv. Men framförallt ska hon ha en bebis. Jag tror att det började en dag när vi var och gungade. Jag sade någonting om när du blir stor och hon tittade fundersamt på mig och sa "Men mamma, när jag blir stor, vem ska vara liten då?" Och sen kom hon själv på "då kanske jag kan få en egen bebis!"

Nu pratar hon nästan varje dag om att när hon blir stor och får en bebis i sin mage, och säger drömskt att "när jag blir stor ska jag bli mamma..." Jag vet inte om det är normala tankar för en treåring, men hon lär ju hinna skrämma bort många killar med de orden... :)
.

Helg och huvudvärk

I två dagar har jag haft en blixtrande huvudvärk. I fredags var det så illa att jag på kvällen bara kunde ligga helt stilla med en kudde över huvudet. Och det fåniga är att jag tror att allt beror på att Johan och jag i torsdags kväll lade barnen, sköt hushållsullen åt sidan och hade vuxenmiddag med färskost- och salviafyllda kycklingsfiléer och delade på en HALV flaska rödvin. Sen körde Olivia en jobbig natt och så hade jag tokont i huvudet i två dagar...

Trots detta så pallrade jag mig iväg till gymmet igår morse och som alltid när man tränat känns det bättre efteråt. Mör i hela kroppen och genomsvettig efter ett Shape-pass där AC:n på Sats inte fungerade och det var imma på speglarna... Johan och jag går just nu omelott på lördagarna. Vi sover lite i skift, sen går jag och tränar och när jag kommer hem går han på träningsmatch med AIK. Vi möttes upp först senare på eftermiddagen när jag var med barnen på biblioteket. Vi hade en mysig stund, kidsen och jag, med mellanmålsfika och sen lånade vi nya böcker. Bibliotek är verkligen en fantastisk förmån och jag är så glad att mina barn uppskattar det!

Idag är planerna inte så många. Vi behöver lämna ifrån oss ett gigantiskt berg med återvinning - vilka mängder det blir i en familj på fyra personer! Och på eftermiddagen ska Nadia och jag på barndans igen och så tänkte jag försöka hinna träffa papsen lite. Vi får se hur dagen artar sig, jag älskar dessa söndagar nästan helt utan planer...

.

Gympatjejer

I söndags gjorde Nadia som sagt premiär på Sats Dance Kids, tillsammans med Thea. Lustigt nog hade de likadana träningsoveraller, Nadia fick sin knallrosa av sin morfar hans Titti i födelsedagspresent förra året. Min pappa gillar prinsesslooken.. Hon var illafall mycket nöjd och Thea också.

Som små ljus i omklädningsrummet före...

Lite reserverade, men intresserade.

Nu börjar det bli spännande...

Dansa med schalar var kul! Nadia skuttade runt och hade roligt och på söndag är det dags igen.

Nya ytterkläder

Igår blev en dyr dag.. Jag fick förbi en barnklädesaffär med halva priset på vinterkläder och passade på att köpa nästa års outfits. Eller egentligen kläder de kan ha i år, och förhoppningsvis även nästa. Annars får det bli Tradera. Nadia fick ett tvådelat ställ från Helly Hansen och Olivia en vår-/höstjacka från samma märke. Dessutom en skön, heltäckande mössa för att värma hennes små kinder. Hon blir alltid knallröd och torr om kinder och haka både vid värme och kyla, så jag hoppas att hon ska ha det skönt i sin lurviga mössa. Hon blev mycket glad och gick runt hemma med de nya kläderna på, tills hon blev alldeles för varm... Och Nadia som gått runt i Dylans slitna gamla overall hela vintern, blev så fin och varm imorse i sitt nya ställ, med helt fungerande underfotsband, så att hon slipper få spelet varje gång vi klär på henne...

Till oss vuxna köpte jag en sån fin Le Creuset-gryta (den klassiska orangea) som jag alltid velat ha, och som nu såldes för nästan halva priset på Cervera. I helgen ska Johan inviga den med en helt rostfri chili...

Kalasbilder

Bättre sent än aldrig, här kommer lite bilder från Nadias kalas!

Prinsesstårta in the making!

Fick god hjälp med gräddslickandet

Det var en ganska enkel match med färdig vaniljkräm och färdigt tårtlock.

Cocosbollar och minikanelbullar

Cocostoppar

Färdiga tårtan. God var den! Men tårtfatet tyckte att det hade gjort sitt och exploderade (!) uppe på sin hylla ett par dagar senare.

Nadia begrundar sina nya presenter...

Vingarna var på hela dagen. Och blev några dagar senare anledningen till vår Macbook Pros död, när Olivia kom kutandes med dem och välte ned en kopp kaffe i den öppna datorn... Visste att jag bara skulle låtit dem leka med dinosaurierna.

Kalasbordet

"Ja må hon leva..."

Blåst och klart!

Jag kan inte hjälpa det, jag älskar att fixa barnkalas... Tur att jag har ett till ganska snart, så jag får baka och fixa lite till!

.

Sömn... aaaaah....

Igår kväll somnade jag nio i soffan. Sen gick vi och lade oss vid halv tolv, och så sov vi utan ett knyst till klockan sju då jag vaknade före barnen. Halleluja!!

Lämningen gick inte lika bra. Den nya kille som ersatt favoritfröken Marie var ensam och stod helt handfallen. Jag fick trycka en skrikande Olivia i famnen på honom och gå.. Inte alls kul.

.

Hemma hos oss för en stund sen...

Olivia, som har blivit en riktig liten tjockis, gillar att leka med gummistövlar och mössor. Gärna utan brallor eftersom vi pottränar med varierande resultat - kissa är hon ganska duktig på, men nr 2 hamnade idag på badrumsgolvet.

...och så en liten väska på det. Stadiga lår som ingen annan.

Dreggla är hon också bra på, tandproduktionen upphör liksom aldrig. Snor och dreggel är vinterns teman.


Men en riktig liten godbit är hon iallafall!

Så kom Nadia och ville vara med på kort. Jag hade köpt en Muminklänning till henne på Tradera (pris 26 kr...) som hon blev väldigt glad för idag. Och så har hon uppfunnit någon slags åttiotalsfrisyr med tofs på sned som hon promt vill ha...

Och posar lite naturligt framför kameran

Och avslutar med en svängom! De är så gulliga ihop just nu, bara leker och leker och har så kul tillsammans. De kommer inte att vara vana vid ensamhet, de där två...

Bestämd

Olivia är en mycket bestämd liten person. Hon vet precis vad hon vill och framförallt inte vill och är inte direkt den som håller inne med sin åsikt, eller anpassar sig. "Inte ÄÄÄR det!" kan hon argt svara på frågan "Hur är det?" om hon är på det humöret. Ber man om en puss får man ofta tillbaka: "INTE puss! Jag är snooorig". Fast egentligen är hon superkelig och delar generöst ut mängder med pussar, kramar och kel.

Det nya just nu, är att hon vägrar somna i vagnen. Alltså, hon somnar i vagnen, men hon vägrar erkänna det. Det innebär att man absolut inte får fälla bak ryggstödet, då blir hon skogstokig. Det spelar nästan ingen rolll hur länge man väntat efter att hon somnat krokigt böjd framåt, hon vaknar ilsken på ett ögonblick om man försöker luta henne bakåt. Det ser inte så bekvämt ut och vi får konstiga blickar och skratt från folk vi möter. Mest av allt tycker mamman att det ser så obekvämt ut så jag kan aldrig låta bli att försöka luta henne bakåt, med resultat att hon alltid vaknar...

Nyanlända

Den gångna veckan har bjudit på några nya bekantskaper. Jag har fått hålla i och gosa med två små nyanländningar...

Mary-Shelly by Mary 3 veckor

Wera by Frida, två veckor

Otroligt mysigt att få lära känna två så fina bebbar! Men för att mota bort eventuellt bebissug har mina egna barn agerat som riktiga bebisar nattetid denna vecka. Olivia har kört skrikshow två timmar per natt och Nadia har kontrat med att gå upp klockan fem. Två lagom pigga föräldrar finnes...

Men igår hade jag en riktigt skön dag. Jag var på previews hos en filmkund på Filmstaden och tittade på trailers hela dagen och avslutade med italiensk buffé och sen en förhandsvisning av en film jag aldrig sett annars - Justin Biebers Never say Never. Sen var det för kort tid av dagen kvar för att hinna tillbaka till jobbet och eftersom jag hade koll på mailen i mobilen, gick jag förbi Frida en stund före dagis och drack kaffe och kelade med Wera.

Jag avslutar med en bild på Nadias födelsedagstårta. En prinsesstårta av en mamma som avskyr allt vad prinsessor heter...

Svårt...

Ååååh vad jag tycker att det är svårt att uppfostra tjejer! Hur ska man få dem att inte bli små utseendefixerade primadonnor? Det hjälper uppenbarligen inte att försöka bojkotta rosa, Hello Kitty och prata om "bra" istället för "fin". Nadia tittar storögt på mig när jag fixar håret eller sminkar mig och säger "åååh mamma, när jag blir stor ska jag också sminka mig/platta håret" etc. Och när jag har klätt mig fin eller bara har klänning eller så, säger hon Vad FIN du är, mamma!". Det är svårt, för jag blir ju glad och tycker att det är gulligt att hon säger så, men jag vill ju att hon ska fatta att det finns viktigare värden än att vara fin. Och jag känner inte att jag är särskilt bra på det, mycket säkert beroende på att jag själv bryr mig ganska mycket om mitt utseende. ö

Nadia är otroligt klädmedveten och bestämmer helt själv vad hon ska ha på sig. Hon älskar klänningar och strumpbyxor och allra helst vill hon ha kjol under klänningen också. På så sätt är det skönt att vi lämnar barnen ute och att de har underställ under overallerna, det gör att klädvalet blir väldigt lätt och rutinmässigt på morgnarna. Dock vill hon gärna ha klänning med sig och det får hon ibland, ibland lyckas jag packa ihop kläder utan att hon märker det.

På dagis hade Nadia ett tag diadem som hon fått i present. Sen började bästa kompisen Emilia också ha diadem och då började de tävla om vem var finast och då förbjöd personalen diadem, eftersom de inte ville uppmuntra sådant. Sunt, tycker jag. Och eftersom Nadia alltmer fokuserar på att vara fin, har Johan och jag beslutat att försöka att inte säga att hon är det. Och det är nästan omöjligt, mycket svårare än jag trodde. Först när man börjar tänka efter inser man hur lätt ordet slinker ut. Och hon får ju vara fin också, vill bara hitta en balans. Så vi stretar vidare i våra försök att uppfostra barn med bästa möjliga förutsättningar...
.

Födelsedagsfirande och hjärtedag

Nadias födelsedag blev ett firande i dagarna tre, och det känns nu när det är över... På lördagen dagiskalas och söndagen familjefika. Jag har nog aldrig städat så mycket som jag gjort denna helg. Först efter popcornorgie på fredagskvällen, inför två festligheter och så förstås efter alla smulande små barn. Och så bakat förstås, men det var bara kul. Kokosbollar, kokostoppar och egen prinsesstårta som var riktigt god och faktiskt inte särskilt krånglig eftersom jag fuskade med färdigt marsipanlock och Marsán. Och så de små små kanelbullarna som Nadia och jag bakade för några månader sedan och som hon sparat i frysen till detta tillfälle. Nadia fick fina presenter av sina kompisar, men jag vet inte riktigt vart vi ska ha alla grejer. Men det var ett roligt och uppskattat kalas, och faktiskt inte alltför vilt.

Och imorse väckte Johan mig med tända ljus, rosenblad (från en frusen ros som jag hittade på gatan dagen innan och som han räddade från soporna när den kom in, tinade och slokade... hihi) och ett litet paket. För det var ju Alla Hjärtans dag. Och fast vi egentligen inte firar sånt och båda tycker att det är rätt fjantigt, blev jag alldeles varm i kroppen och silverörhängena i paketet var superfina! Min underbare, fine, älskade man!

.
.

Nadia 3 år!

Tårta på sängen

Nadia fick sin lilla fåtölj, Olivia blev inte lika glad...

Men Nadia trivdes bra och älskade sitt Barbapapa-nattlinne som fick bli en klänning eftersom hon ville ha det på sig på dagis.

Nadia delade med sig av tårtan och sen fick Olivia turas om att sitta i fåtöljen och alla var glada!

Imorgon barnkalas, på söndag familjekalas och mamma Julia ("Mammisen" som Nadia sött nog kallat mig hela kvällen) får sätta lite fart med bakandet...

.

Kurering

Jag gjorde det enda rätta igår. Jobbade sent och fick en klart massa saker och sen piffade jag till sminket och gick ut i snöstormen. Traskade ned till Vassa Eggen där jag mötte upp Åsa som är hemma från New York och lite andra kompisar och kompisars kompisar och det var precis vad jag behövde. Tre glas vin, en delikat Flatiron Steak som smälte i munnen och så en massa snack med härliga vänner. Så ofantligt mysigt att träffa både Åsa och Henrik igen och vi gick hem tillsammans genom ett genomsnöat city och jag hade tur att lyckas hoppa på sista 2:an innan de ställde in busstrafiken. Jag fick gå från Odenplan, men det var mest skönt. Även om jag känner mig lite smått bakis idag och förstås var uppe tidigt så känns det bättre i själen.

Idag var också Nadias födelsedag och vi uppvaktade med tårta och presenter, men det återkommer jag om! Hon fick iallafall gå till dagis i sitt nya Barbapapa-nattlinne, vad gör man inte för att slippa morgonbråk (vilket vi ändå inte gjorde...) och det var ju faktiskt hennes födelsedag...
.

Dipp

Jag har en dipp, jag måste erkänna det. Jag försöker hålla humöret uppe och racar på i vardagen och gör allt som skas, hemma och på jobbet, men idag tog det stopp. Jag är så trött på att vara trött, och så trött på mörker, snö, kyla och barnytterkläder. Ja jag VET, snart blir det ljusare och varmare och bla bla bla, men just nu bara längtar jag bort... Bort från vardagen, bort från mig själv. Skulle så gärna bara sticka iväg över helgen med Johan, men det är ju omöjligt som livet ser ut. Och idag ruttnade jag totalt på tjafs och bråk och röt till flera gånger, och det gör ju inte att jag känner mig som en bättre människa direkt. Och nu har jag inte tid att skriva mer, kanske lika bra att sluta innan jag börjar grina...

.

Pannkaka

...blev det av mina planer på att inviga Nadia i pannkakornas härliga värld. Jag har tidigare konstaterat att vi måste ha Sveriges enda barn som ratar pannkakor. Och eftersom jag själv varit supersugen på pankisar i minst ett halvår, tänkte jag att denna hemmadag var det dags. Men det slutade förstås med att stackars jag fick äta upp en hel sats med pannkakor alldeles själv (i två omgångar dock) och fick laga annan mat till Nadia, som bara åt lite sylt och rynkade på näsan efter en halv sked med pannkaka. Vet inte vad det är för fel på henne... men jag tyckte iallafall att de var delikata!

Sen begav vi oss ut för att köpa lite presenter. Vi började med en till Fridas lilla Wera och sen en till bästa dagisfröken Marie som slutar på fredag, en till en annan liten nyanländ bebbe, och slutligen till Nadia som fyller tre också på fredag, och då hade hon turligen somnat i vagnen. Jag letade efter en Barbapapa-klänning för det har hon önskat sig, men hittade bara ett nattlinne, så det plus ett "Lotto-spel" fick det bli. När man frågar Nadia vad hon önskar sig säger hon bara "en liten fåtölj". Jag vet inte vad hon fått det ifrån, men tyvärr är det nog tveksamt att vi hinner till Ikea eller dylikt innan fredag, och dessutom behöver vi verkligen inte fler saker som tar plats i vår lägenhet..

Sen gick vi tillbaka till Dalagatan där vi börjat, för att handla lite mat på ICA och till min stora glädje sprang vi på Frida och lilla söta fina Wera. Vilken bonus att få kika lite på en fem dagar gammal bebis och Nadia ville genast ge presenten, så det gjorde vi och tog sen en långsam promenad till dagis. De stängde lite tidigare idag så det var perfekt att slippa stressa. Sen gick vi hem och bakade klart brödet eftersom bikarbonatet tagit slut innan, och så skypade vi med mamma och Dylan i Israel tills Johan kom hem. Fantastisk uppfinning, måste jag säga.

Nu läser Johan Bajsboken för kidsen och snart är det min tur att gå och sjunga och så var denna lilla vabdag över och imorgon är det dags att ta tag i veckan på riktigt.

.

Nadiavab

Inatt hostade Nadia så att huset skakade, så idag fick hon vara hemma. Hon är helt pigg i övrigt, men eftersom det är födelsedagsvecka så hoppas vi att genom att vara hemma och ta det lugnt kanske vi kan strypa den här lilla förkylningen i sin linda (säger man så...?). Och faktum är att det är rätt mysigt... Det är så sällan jag är ensam hemma med Nadia och hon är riktigt kul att umgås med. Tänk vad lätt allt är med bara ett barn! Olivia har dessutom varit som ett litet plåster på mig på sistone, så det är lite skönt att få ha fria armar en stund också.

Jag försöker att låta bli att kolla jobbmailen och tänka på måsten och istället softa med min plutt. Men eftersom jag är en rastlös själ kommer vi nog att gå ut en stund efter lunch, tänkte passa på att handla lite födelsedagspresenter om fröken kan tänka sig att somna i vagnen. Men först ska vi baka lite bröd!

Pottframsteg

Olivia har gjort framsteg på pottan de senaste dagarna. Från att på sin höjd kunna klämma ur sig ett par droppar på beställning, har hon nu börjat säga till när hon är kissnödig och sen gått på pottan. Till och med igår när hon badade sade hon till Johan att hon ville kissa och klev ur badet och gick på pottan. Här hemma springer hon just nu runt näck och går på pottan när hon behagar. "Jag har kissit ÄNDÅ mera!" kom hon just springande och deklamerade stolt. Sötnos.

.

Lovely lördag

Vilken mysig och effektiv lördag! Johan tog tidiga morgonpasset, jag sov ett par timmar till och sen bytte vi och jag åt frukost och softade lite med tjejerna. Det är så skönt att bara få ta det lugnt på morgonen... Sen bytte jag från mjukisbyxorna till träningskläder och gick och körde det där jobbiga och sköna Shape-passet på Sats. Och sen spraaang jag hem och bytte av Johan i hallen och han spraaaang till bussen för att hinna kolla på AIK:s första träningsmatch för säsongen.

Jag duschade, åt lunch och hängde med en glad Nadia och en genomgnällig Olivia. En timme senare kom Hanna och Astrid över och Nadia och Astrid stängde omedelbart in sig i Nadias rum och skulle ha gardinerna neddragna och lyset släkt eftersom de lekte att Astrid var en bebis som skulle sova.. Det är så kul att se dem, de har känt varandra sedan Nadia föddes och hittar alltid varandra på bara några minuter.

Hanna och jag drack kaffe och "catchade upp" och allt hade varit frid och fröjd om inte Olivia varit så gnällig. Hon blev kortvarigt gladare av en kanelbulle men sen insåg jag att det var lika bra att gå ut en sväng. Så vi klädde på oss allihop och gick till Vasaparken. Jag gjorde misstaget att sätta på mig gummistövlar och var snart genomfrusen om fötterna av isen i parken. Så jag tog med Olivia och sprang hem och bytte till curlingkängor medan de andra fortsatte att åka rutschkana. Olivia somnade så fort vi kom ut igen och efter en stund satte jag även Nadia i vagnen och så knallade vi med Hanna och Astrid över till Kungsholmen och där somnade även Nadia i vagnen.

Jag handlade lite blommor, för vi skulle hem till pappa på födelsedagsmiddag, och en mapp för papper, nu kanske det äntligen kan bli ordning bland räkningar och papper och sen gick vi tillbaka hemåt och mötte upp Johan. Barnen vaknade och så knallade vi in mot city och hem till pappa och Titti. Där blev vi som vanligt bjudna på delikat middag bestående av hemgjorda korvar grillade i öppna spisen, och barnen lekte med morfar tills de alla tre var matta av trötthet. Dessutom delade de på en halvliter glass och fick bada i morfars jättestora badkar - perfekt eftersom vi vid förra söndagsbadet upptäckte att det gått hål i vår balja och vi inte hunnit köpa en ny. Barnen badade hur länge som helst och hade så kul - åh vad jag önskar oss ett badkar... Även fina gammelfarmor var där och barnen demonstrerade hur väl vi läst boken vi fått av henne och reciterade nästan hela "Hur gick det sen?" vid middagsbordet. Mysigt också att jag hann prata lite ostört med min farmor medan Johan badade barnen, det är inte så ofta vi får prata utan barnavbrott nuförtiden.

Sen var klockan halv nio och vi lyckades lura på kidsen pyjamasar och ytterkläder utan bråk, och promenerade hemåt. Och nu sover båda och jag känner mig lite snurrig efter några glad rödvin och kommer förmodligen snart att somna i soffan, efter denna späckade och genomtrevliga lördag.

.

I ett

I ett går livet just nu. Jobb jobb jobb hela dagarna, knappt tid att springa på toa en gång, sen rusa iväg och hämta på dagis, fixa middag, äta middag, duka undan efter middag... Tänk om man hade en liten hustomte, som bara kunde ta över när vi ätit klart, och krypa under bordet och plocka ris och sanera ett kök som ser ut som efter en smärre explosion. Jag är så jäkla trött på det där vardagsgnetandet, det tar liksom aldrig slut!

Det skulle just nu skulle behövas en tredje person till läggningarna av Nadia... Olivia somnar på ett kick, men Nadia är riktigt krånglig just nu. Läggningen av henne tar en mindre evighet. Hon vrååååålar att vi ska sjunga och sjunga och sjunga och dessutom håller hon på att krångla med att det kliar här och där och en nagel är lång och det ena med det andra. Johan och jag turas om att springa in och ut... PUUH, hoppas detta blir kortvarigt!

Morgnarna fungerar dock riktigt smidigt just nu (knappt så att jag vågar skriva det.. peppar peppar), det är helt klart en fördel med underställ i och med att man inte behöver bråka om vilka kläder de ska ha på sig...

Igår hade jag med mig tre barn hem eftersom Emilia skulle följa med och leka med Nadia. Dock hade klantiga jag lyckats glömma hemnycklarna, men som tur var fick vi följa med Mia och Douglas hem och leka tills Johan kom och räddade oss. Då blev Douglas helt förkrossad när alla kompisar skulle gå, så vi tog med honom också och tänkte att en mer eller mindre. Och det gick superbra med alla barn, om det var några som krånglade så var det iallafall inte våra små gäster... Jag lagade en kulinarisk falukorvsmåltid till alla barnen, men de åt inte mer än några tuggor, så ivriga att gå och leka igen..

Söndagsbilder

Här kommer lite bilder från vår mysiga söndag. Vi hittade ju som sagt en ny leksak i en ny park och roade oss en stund med denna kälke som fick riktigt bra fart med all is under. Jag fick flashbacks till min egen barndom, minns att vi brukade åka såna där i parkerna på Söder där jag växte upp.

Sen gick vi in och bytte blöja på Stadsbiblioteket och värmde oss. Barnen älskar bibblan och vi lånade massa böcker som vi nu läser varje kväll och får lite omväxling till "Hur gick det sen?"